Vatten under broarna

"Man ska aldrig radera deras nummer"- sa jag häromsistens till en väninna. "Då ringer de när man minst anar och man hinner svara innan man kommer på vem det är". Givetvis har jag ju inte levt som jag lär när det gäller detta och såklart raderat alla gamla nummer för länge sen. Och det slår aldrig fel. I lördags kom ett sms: "Ska du med ut ikväll? ;)". Det var nu snart sju år sedan han sa "Jag har aldrig varit så kär i någon som jag är i dig."- stackars dig tänkte jag, jag har definitivt varit mer kär i andra än jag är i dig... När han smsade i lördags kände jag mig illa till mods. Han kan vara en obehaglig person när han är på det humöret, och jag har inte glömt. Först kände jag mig förpliktigad att svara, men sen tänkte jag att jag inte är samma lilla tjej som då och att jag faktiskt inte vill vara någon till lags. Så han fick sitta där med en tom tystnad till svar.